Raddning.info

Detta program bygger på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhetför människor med funktionsnedsättning. Med detta program vill Sundsvallskommun ta sitt ansvar och göra reglerna kända och respekterade. Ambitio-nen är att förbättra livsvillkoren för människor med funktionsnedsättningoch att göra Sundsvall till en kommun för alla.
Vägen dit är lång. Alla nödvändiga insatser kan inte genomföras samtidigt.
Därför avhandlas i detta program, i prioritetsordning, de standardregler sombedömts särskilt viktiga att ta itu med.
Bland dessa har insatser som rör tillgänglighet och ökad medvetenhet ansettsvara allra viktigast. De är en grund för att människor med funktionsnedsätt-ning ska kunna delta och kommunicera i alla sammanhang.
Ledningsgruppen för handikappolitiskt program I n n e h å l l s f ö r t e c k n i n g
Bakgrund .
Syfte .
Planering och finansiering .
Uppföljning .
Några läsanvisningar .
Familjeliv och personlig integritet .
Bilagor
Arbetsmetod, projektorganisation och arbetssätt Behovsinventering – bifogas endast de program som tillställskommunala nämnder och bolag samt landstinget och endasti de delar som rör respektive myndighet I n l e d n i n gBegreppen handikapp och funktionsnedsättning används ofta på olika sätt. Detkan därför vara angeläget med ett klargörande.
Begreppet funktionsnedsättning1 innefattar ett stort antal olika funktionshinder.
Människor kan ha funktionsnedsättningar på grund av fysiska eller intellektuellaskador eller sjukdomar, syn- eller hörselskador eller -sjukdomar, medicinska till-stånd eller psykiska sjukdomar. Sådana skador, tillstånd eller sjukdomar kan varaav bestående eller övergående natur.
Begreppet handikapp avser förlust eller begränsning av möjligheterna att delta isamhällslivet på samma sätt som andra. ”Handikapp” beskriver mötet mellan män-niskor med funktionsnedsättning och omgivningen.
B a k g r u n dPersoner med funktionsnedsättning har inte uppnått delaktighet och jämlikhet.
Det är huvudskälet till att kommunstyrelsen den 16 juni 1998 beslutade att upp-dra till kommunstyrelsekontoret att samordna arbetet med att utforma etthandikappolitiskt program i Sundsvalls kommun.
Programmet, som enligt direktiven ska omfatta alla grupper med funktionsned-sättning i Sundsvalls kommun, baseras främst på • gällande lagstiftning• FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funk- • en inventering av behov och brister som handikapporganisationerna i Lagstiftning
Det handikappolitiska programmet ersätter inte gällande lagstiftning på handi-
kappområdet. Kommunen ska under alla förhållanden följa lagstiftningen. Pro-
grammet är snarare en beskrivning av kommunens vilja och ambition utöver gäl-
lande lagstiftning på handikappområdet.
FN:s standardregler
FN:s generalförsamling antog år 1993 standardregler för att tillförsäkra männi-
skor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet. Den politiska och mo-
raliska grunden för reglerna utgör de internationella reglerna om mänskliga rät-
tigheter. Enligt regeringen är det naturligt att Sverige har FN:s standardregler
som utgångspunkt i det pågående handikappolitiska arbetet.
1 Definitioner av dessa två begrepp är i huvudsak Reglerna innebär ett starkt moraliskt och politiskt åtagande att anpassa samhällettill människor med funktionsnedsättning. De uttrycker principiella ståndpunkternär det gäller rättigheter, möjligheter och ansvar men ger även konkreta förslagom hur hinder kan undanröjas för människor med funktionsnedsättning och hurett tillgängligt samhälle kan skapas.
Behovsinventering
Genom åren har betydande ansträngningar gjorts på handikappområdet. Trots det
finns många behov som inte är tillgodosedda. Det visar bland annat en behovs-
inventering som genomfördes i november - december 1998. Samtliga 22 lokala
handikappföreningar i kommunen bereddes möjligheter att redovisa sina med-
lemsgruppers viktigaste behov av samhällsservice och de allvarligaste brister som
de anser bör åtgärdas i kommunen, sett ur deras medlemmars perspektiv.
Inventeringen, som besvarades av nästan alla 22 föreningar, redovisar en rad be-hov och brister, främst inom områdena tillgänglighet (fysisk tillgänglighet, till-gång till information, möjligheter att kommunicera och tillgång till social, medi-cinsk och annan personal), personalutbildning, övrig utbildning, stöd och ser-vice, medicinsk vård och behandling, rehabilitering samt ekonomisk och socialtrygghet.
S y f t eSyftet med det handikappolitiska programmet är att uttrycka kommunens poli-tiska ambition och vilja för att kommunmedborgare med funktionsnedsättningska nå lika delaktighet, jämlikhet och jämställdhet och ha samma rättigheter ochskyldigheter som andra medborgare i samhället.
Programmet ska främst• bidra till att göra FN:s standardregler kända;• öka medvetenheten om människor med funktionsnedsättning;• förstärka den kontinuerliga process som leder till bättre villkor för personer med funktionsnedsättning i Sundsvalls kommun; • vara ett effektivt styrinstrument för kommunala nämnder och bolag1.
Planering och finansieringAmbitionen och viljan i programmet ska genomsyra kommunens verksamhet inomalla verksamhetsområden och på alla nivåer. Handikappbedömningar skall där-med bli ett naturligt inslag i varje förvaltnings och bolags verksamhet på allanivåer.
Utifrån programmet och behovsinventeringen2 arbetar kommunala nämnder ochbolag i sina planer och budgetar in resultatmål och/eller konkreta åtgärder. Åtgär-derna ska genomföras inom befintliga budgetramar. Det är nämndernas och bola 1 Avser av kommunen helägda bolag. För delägda bolag skall kommunen verka för att i programmet upptagna åtgärder skall gälla i tillämpliga delar. 2 Se förklaring i anslutning till innehållsförteckning under bilaga 2 gens ansvar att fatta erforderliga beslut om åtgärder, och att se till att förvaltningarnaoch bolagen arbetar utifrån de viljeinriktningar och genomför de åtgärder somkommer till uttryck i programmet.
UppföljningProgrammet ska följas upp årligen i kommunens nämnder och bolag. Av årsredo-visning skall framgå • i vilken grad nämnderna och bolagen arbetat utifrån viljeinriktningarna i prog- • huruvida åtgärderna i programmet genomförts inom de tidsramar som angi- • nämndernas och bolagens mål/åtgärdsplaner på handikappområdet och i vad • erfarenheterna av arbetet utifrån det handikappolitiska programmet.
Nämndernas och bolagens redovisningar sammanställs och utvärderas av kom-munstyrelsen i samråd med det kommunala handikapprådet1 (KHR).
Kommunfullmäktige genomför minst en temadebatt per mandatperiod kring dethandikappolitiska programmet.
Allmänt
Avsnitten i programmet utgår från FN:s standardregler. Ordningsföljden utgår
dock från situationen i Sundsvalls kommun. De regler som tas upp tidigt i pro-
grammet upplevs särskilt angelägna.
Så här vill vi ha det
Rubrikerna ”Så här vill vi ha det” uttrycker kommunens viljeinriktning. Texterna
under dessa rubriker är i huvudsak hämtade ur FN:s standardregler, men är an-
passade till och kompletterade med behoven, bristerna och situationen i övrigt i
Sundsvalls kommun. ”Så här vill vi ha det” uttrycker Sundsvalls kommuns vi-
sion, den politiska viljan på sikt!
Åtgärder
Avsnitten innehåller även en åtgärdsdel. Det är i huvudsak strategiska, generella
åtgärder för att förbättra delaktigheten och jämlikheten för människor med
funktionsnedsättning. Tidpunkten när åtgärderna ska vara genomförda anges, lik-
som vilka nämnder och bolag som ansvarar för genomförandet.
Arbetsmetod m m
Projektorganisation och arbetssätt framgår i bilaga 1.
1 Är för närvarande organisatoriskt placerad under socialnämnden Så här vill vi ha detDen offentliga miljön i kommunen är tillgänglig för alla människor, oavsett vilkaoch hur stora funktionsnedsättningar de har. Personer med funktionsnedsättninghar tillgång till information och möjlighet att kommunicera.
• Alla lokaler där kommunen bedriver verksamhet och all verksamhet som kommunen bedriver är tillgänglig för människor med funktionsnedsättning.
• Kommunen verkar för att offentliga lokaler och bostäder är tillgängliga för människor med funktionsnedsättning.
• Offentlig utomhusmiljö som t ex gator, vägar, gångvägar och parker är till - gänglig för alla människor året runt.
• Kollektivtrafiken är tillgänglig för personer med funktionsnedsättning.
• Vid all upphandling ställs krav på att det som upphandlas är tillgängligt och användbart för människor med funktionsnedsättning. Det kan gälla bådeprodukter och tjänster.
Några exempel är upphandling av utformning av den yttre och inre miljön(arkitekter, byggherrar, entreprenörer m fl) och fordon (t ex bussar).
• Kommunal information, såväl skriftlig som muntlig, är tillgänglig. Informatio- nen finns således på media anpassade för personer med funktionsnedsättning.
Alla nämnder och kommunala bolag ska i bud- getar/planer och utifrån inventeringar arbeta in åtgärder för ökad tillgänglighet vad gäller lo-kaler, utemiljö, verksamhet, information ochkommunikation.
Översyn av kommunens och därefter de en- skilda nämndernas och kommunala bolagens informationspolicy. Översynen syftar till att göra informationen anpassad och lättillgäng-lig och gäller både innehåll och informations-sätt, t ex användandet av modern teknik. Över-synen ska ske i samråd med KHR.
Så här vill vi ha detKommunen arbetar aktivt för att öka medvetenheten i samhället om människormed funktionsnedsättning, om deras rättigheter, behov och möjligheter och omvad de kan bidra med.
Ökad medvetenhet hos människor med funktionsnedsättning och deras anhöriga• Kommunen informerar om tillgängliga tjänster för människor med funktions- nedsättning. Kommunen stöder och tar initiativ till handlingsprogram och åt-gärder som syftar till att öka medvetenheten om vilka rättigheter, möjligheteroch skyldigheter personer med funktionsnedsättning har. Informationen pre-senteras på ett anpassat och tillgängligt sätt. Information sker även i form avuppsökande verksamhet.
Ökad medvetenhet om människor med funktionsnedsättning• Kommunen stöder och tar initiativ till informationsinsatser om människor med funktionsnedsättning och om handikappolitik. Insatserna riktar sig till den egnaorganisationen, allmänheten och näringslivet.
• Den obligatoriska skolan återspeglar på alla sätt principen om full delaktighet och jämlikhet. Åtgärder för ökad medvetenhet om funktionshinder ingår i ut-bildningen av alla barn och är en del av fortbildningen för lärare och andra yr-kesgrupper.
Personal vid kommunens samtliga arbetsplat- ser inventerar sina verksamheter ur ett handi- kapperspektiv. Resultatet, som sammanställs av kommunstyrelsen i samråd med KHR, ut- gör ett underlag för nämnders och bolags åt-gärder.
I samarbete med KHR ta fram rutiner och ma- terial för information om handikappföreningar- na som kan ges till personer med funktions- Informationsinsatser som syftar till att före- bygga funktionsnedsättning genom att påverka beteenden och livsstilar som på sikt kan ledatill funktionsnedsättning.
Så här vill vi ha detI alla policy- och planeringssammanhang och inför kommunala beslut beaktasdet handikappolitiska programmet.
• Handikappaspekter vägs in redan från början vid allt policyarbete och vid all • Jämställdhetsaspekten ska vägas in i allt policyarbete inom handikapp- • KHR ges möjlighet att påverka beslutsprocessen som rör policy och planer för människor med funktionsnedsättning.
• Kommunens policy, planering och insatser på handikappområdet samordnas med andra berörda huvudmän som landstinget, försäkringskassan, länstrafi-ken och länsarbetsnämnden.
I alla kommunala policydokument och planer Inför kommunala beslut skall en bedömning av konsekvenserna för kvinnor respektive män med funktionsnedsättning belysas.
upphandlingspolicy så att handikappaspekter beaktas, dvs finns med i kravspecifikationeroch kriterier för anbudsutvärdering.
Så här vill vi ha detMänniskor med funktionsnedsättning är självständiga i det dagliga livet och harmöjlighet att ta del av sina rättigheter, genom att bland andra kommunen till-godoser behovet av stöd och service.
• Det finns kunskap och beredskap för att tillgodose individuella behov av stöd • Behovet av dialog, kommunikation och ett respektfullt bemötande tillgodo- • Ansvarsfördelning och samordning vad gäller olika huvudmäns uppgifter är Kommunens insatser i form av stöd och service anges i Lag om stöd och servicetill vissa funktionshindrade (LSS), Socialtjänstlagen (SoL), Färdtjänstlagen, Riks-färdtjänstlagen med flera lagar.
I diskussioner med berörda huvudmän (lands- ting, försäkringskassa, länsarbetsnämnd med flera) utveckla samordningen vad gäller stöd Så här vill vi ha detBarn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning har lika möjligheter somandra till utveckling och lärande på förskole-, grundskole-, gymnasie- och hög-skolenivå. Verksamheten bedrivs i en integrerad miljö, om funktionsnedsättningenmedger detta. I annat fall erbjuds särskilda grupper.
Utbildningen bidrar till att personer med funktionsnedsättning kan leva ett själv-ständigt liv.
• Kommunen har ett särskilt ansvar för de barn och ungdomar med funktions- nedsättning, som är i behov av särskilt stöd.
• Barn med funktionsnedsättning som har behov av särskilt stöd för sin ut- veckling, får pedagogiskt och annat lämpligt stöd så tidigt som möjligt.
• Barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning får sin utbildning i eller i närheten av hemorten i samma utsträckning som andra.
• Det finns rutiner och resurser för att ta fram lämpligt stöd och lämplig hjälp som gör utbildningen tillgänglig och tillfredsställer de individuella behov sommänniskor med funktionsnedsättning kan ha.
• Alla barn/elever med funktionsnedsättning som behöver det har tillgång till personal med god specialpedagogisk kompetens och anpassat material.
• Kommunen har en klart formulerad policy för hjälp och stöd till barn med funktionsnedsättning. Denna finns med i kommunens skolplan och är känd avalla som arbetar inom skola och förskola.
• Ett nära samarbete mellan föräldrar, expertis, skola, lokala skolstyrelser, för skolors föräldraråd och handikapporganisationer sker på alla nivåer i utbild-ningsprocessen.
• Barn och ungdomar som genom sin funktionsnedsättning inte klarar av den vanliga skolbarnsomsorgen, bereds alternativa lösningar.
I kommunens skolplan ska en klar policy för barn/elever med funktionsnedsättning arbetas Så här vill vi ha detAlla som deltar i kommunens planering av program och service och som i sindagliga verksamhet möter personer med funktionsnedsättning har lämpligutbildning.
• Alla nämnder och kommunala bolag ger personalen lämplig utbildning i • Principen om full delaktighet och jämlikhet genomsyrar all utbildning av yrkesverksamma på handikappområdet.
• Kommunen anordnar utbildningar och kurser på handikappområdet i samråd Förtroendevalda och kommunal personal samt gode män och liknande erbjuds utbildning i handikappkunskap. Utbildningen ska vara an- Personal i kommunen som handlägger frågor som berör, eller personal som arbetar med, per- soner med funktionsnedsättning erbjuds en an- passad och fördjupad utbildning i handikapp-kunskap.
Så här vill vi ha detKommunen verkar för att människor med funktionsnedsättning har lika möjlig-heter som andra till produktivt och inkomstbringande arbete, såväl i glesbygdsom i tätort. Rätten till arbete är grundläggande för människors livskvalitet.
• Kommunen stöder att människor med funktionsnedsättning har lika rätt som andra till den öppna arbetsmarknaden. Anställning i små grupper eller medsärskilt stöd kan dock vara ett alternativ, som främjar möjligheten till arbetepå den ordinarie arbetsmarknaden.
• Kommunen är ett föredöme för andra arbetsgivare vad gäller anställning eller beredande av sysselsättning för personer med funktionsnedsättning.
• Kommunen främjar möjligheten till arbete och sysselsättning för människor med funktionsnedsättning – inom kommunorganisationen genom till exem-pel anpassad befattningsbeskrivning och anpassad arbetsplats i övrigt och –även utanför kommunorganisationen genom till exempel rådgivning för attstarta eller driva kooperativ eller eget företag.
• Kommunens förvaltningar och bolag strävar aktivt efter att öka antalet an- ställda och sysselsatta personer med funktionsnedsättning.
• Personer med funktionsnedsättning i kommunens tjänst har samma utveck- lings- och avancemangsmöjligheter som andra.
En policy för rekrytering av människor med fysisk, psykisk och intellektuell funktionsned-sättning utarbetas.
En översyn av kommunens insatser för att be- reda arbete och sysselsättning för personer medfunktionsnedsättning görs med förslag om hurdessa insatser kan samordnas och utnyttjas påbästa sätt.
Rehabilitering avser en process som syftar till att människor med funktionsned-sättning ska återvinna och behålla bästa möjliga fysiska, intellektuella, psy-kiska eller sociala funktionsförmåga och att ge dem möjligheter att förändrasina liv och uppnå ett större oberoende. Rehabilitering kan handla om att åter-ställa en funktion, kompensera förlusten eller avsaknaden av en funktion ellerkompensera en funktionsnedsättning. Rehabiliteringsprocessen innefattar ettstort antal åtgärder och aktiviteter, från mer grundläggande och allmän rehabili-tering till målorienterade aktiviteter som till exempel yrkesrehabilitering.
Habilitering avser träning för personer med medfödd funktionsnedsättning somsyftar till att förbättra och upprätthålla funktioner.
Så här vill vi ha detKommunen verkar aktivt för att människor med funktionsnedsättning får denrehabilitering och de hjälpmedel de behöver för att uppnå och behålla störstamöjliga självständighet och funktionsförmåga. Kommunen verkar därvid förföljande: • Tidig och samordnad rehabilitering erbjuds.
• Människor med funktionsnedsättning och deras anhöriga deltar när rehabiliteringsinsatser som rör den funktionshindrade utarbetas.
• Berörd personal har god kunskap om funktionshinder och hjälpmedel.
• Människor med funktionsnedsättning informeras om möjligheterna till I diskussioner med berörda huvudmän – lands- ting, försäkringskassa, länsarbetsnämnd medflera – och KHR utveckla samordningen vadgäller rehabilitering och habilitering.
Så här vill vi ha detHandikapporganisationerna representerar kommunmedborgare med funktions-nedsättning. Dessa organisationer har, i huvudsak via KHR, en rådgivande rollnär det gäller utformningen av kommunens handikappolitik och beslut i övrigt ihandikappfrågor.
• Kommunen bidrar till att handikapporganisationernas ställning stärks, bland annat genom att uppmuntra en samordning mellan handikapporganisatio-nerna.
• Handikapporganisationerna har en fortlöpande rådgivande roll i handikapp- frågor omfattande hela kommunens verksamhet.
• Handikapporganisationerna identifierar regelbundet behov, brister och prioriteringar och deltar med bl a denna kunskap i omprövning och utvärde-ring av det handikappolitiska programmet.
• Handikapporganisationerna medverkar i kommunens arbete med att öka per- sonalens och allmänhetens medvetenhet vad gäller funktionshindrades situa-tion och behov.
kommunstyrelsen och instruktioner utformas.
Ordförande i KHR ska vara en ledamot, ordi-narie eller ersättare, ur kommunstyrelsen.
Eventuella övriga samarbetsformer mellankommunen och handikapprörelsen utreds. För-ändringarna ska ha som utgångspunkt attKHR:s roll som samråds- och remissorganstärks.
KHR rådfrågas i ett tidigt skede före beslut Så här vill vi ha detMänniskor med funktionsnedsättning har goda levnadsförhållanden med socialtrygghet. Det förutsätter att vårt sociala trygghetssystem värnas och utvecklas.
• Personer med funktionsnedsättning får ett sådant stöd att de blir motiverade att söka arbete och därigenom återfå sin förmåga att själva tjäna sitt uppe-hälle.
• Anhöriga som vårdar personer med funktionsnedsättning får ett väl utveck- lat stöd, så att de upplever fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande.
• Samarbetet mellan huvudmännen – försäkringskassa, länsarbetsnämnd och • Berörda tjänstemäns bemötande är positivt och stödjande.
I diskussioner med berörda huvudmän förtyd- liga ansvarsfördelningen och utveckla samord-ningen vad gäller ekonomisk och social trygg-het.
Så här vill vi ha detMänniskor med funktionsnedsättning har samma möjligheter som andra att tadel av och utöva kultur, rekreation och idrott.
• Människor med funktionsnedsättning ges möjligheter att använda sin kreativitet och sin konstnärliga och intellektuella färdighet.
• Kommunens arrangemang, miljöer och lokaler för kultur, rekreation och idrott är tillgängliga för människor med funktionsnedsättning.
• Kommunen verkar aktivt för att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i tränings- och tävlingsverksamhet inom idrottsrörelsen.
• Kommunen verkar aktivt för att personer med funktionsnedsättning ska Inventera tillgängligheten av lokaler, miljöer, verksamheter/arrangemang, information och kommunens egna kultur- och fritidsutbud.
Utifrån inventeringen utarbetas ett åtgärdspro-gram.
Så här vill vi ha detKommunen verkar aktivt för att effektiv medicinsk vård och behandling finnstillgänglig för människor med funktionsnedsättning.
• Kommunen verkar för att antalet personer som den enskilde har kontakter med i samband med medicinsk vård och behandling minimeras.
• Kommunens samarbete med landstinget medför bland annat att vårdkedjan är sammanhållen vid utslussning av människor med funktionsnedsättning.
• Kommunens vårdpersonal har kompetens att tidigt upptäcka skador, sjukdo- mar och medicinska biverkningar och hänvisa till rätt service.
I samarbete med Landstinget Västernorrland ut- veckla samarbetsformerna mellan sjukvårds-huvudmannen och kommunen vad gäller män-niskor med funktionsnedsättning.
Öka den medicinska kunskapen hos den per- sonal inom kommunen som arbetar med män-niskor med funktionsnedsättning.
Så här vill vi ha detMänniskor med funktionsnedsättning äger personlig integritet och har möjlig-het att leva familjeliv, ha sexuella relationer, leva i äktenskap och vara föräldrar.
• Personer med funktionsnedsättning och deras familjer får information om vad som kan göras mot sexuella och andra former av övergrepp.
• Kommunens familjerådgivning, personliga assistenter, personliga ombud och liknande har kunskap om de speciella förutsättningar som personer medfunktionsnedsättning har i sitt familjeliv.
Se över behovet av utbildning för personal vid kommunens familjerådgivning, för personligaassistenter, personliga ombud och liknandesamt för de funktionshindrade i deras egenskapav arbetsgivare.
Så här vill vi ha detAlla människor med funktionsnedsättning har möjlighet att utöva sin religion.
ska program ska spridas till religiösa institu- ProjektorganisationKommunstyrelsen utsåg den 16 juni 1998 nio ledamöter från kommunens nämnder ochkommunägda bolag, varav fem från den politiska majoriteten och fyra från oppositionen,att ingå i en ledningsgrupp för utarbetande av ett handikappolitiskt program.
Följande förtroendevalda ingick i ledningsgruppen: Fredd Sandberg (s), ordförande, MonaPalander (s), Martin Johansson (s), Inger Andersson (s), Tommy Eriksson (s), SverkerOttosson (mp), Karin Staaf (fp), Kurt Sundberg (m) och Barbro Enarsson (c).
I projektgruppen ingick följande tjänstemän: Kjell Arne Sköldh, socialtjänsten, BertJohansson, stadsbyggnadskontoret, Christina Lindqvist1 , kultur & fritid, LennartSvedberg, barn- och utbildningsförvaltningen och Carina Sandgren, miljökontoret.
Dessa fem tjänstemän utsågs av respektive förvaltning.
Handikapprörelsen inbjöds att utse sex representanter i projektgruppen. De utsåg föl-jande personer: Bille Theding, Kerstin Nylander, Lennart Norberg, Carina Rick, Åke Andersson och Yvonne Modig. Dessutom inbjöds ordföranden i HSO , Kristin Ödling,till samtliga sammanträden.
Lennart Jacobsson, LJUS, anlitades som projektledare.
Inom sig utsåg projektgruppen tre arbetsgrupper. Varje arbetsgrupp bestod av två kom-munala tjänstemän och två representanter från handikapprörelsen.
Kommunala handikapprådet (KHR) utsågs till referensgrupp.
ArbetssättArbetet skedde i nära samarbete med den lokala handikapprörelsen, vilket bl a projekt-organisationen speglar. Handikapporganisationernas och kommunorganisationens del-aktighet var således mycket viktiga inslag i arbetet med det handikappolitiska program-met.
Samarbete fanns även med den centrala handikapprörelsens övergripande projekt omFN:s standardregler – ”Agenda 22”. Sundsvall var en av fyra kommuner på vilka Agenda22-projektet testade ett hjälpmaterial för framtagande av handikappolitiska program.
Ledningsgruppen beslutade i principfrågor och var ytterst ansvarig för projektets förslagtill kommunstyrelsen. Projektledaren svarade tillsammans med projektgruppen för attprojektet drevs enligt direktiven och ledningsgruppens anvisningar. Arbetsgrupperna ut-arbetade förslag till projektgruppen. Referensgruppen informerades om och lämnadesynpunkter på arbetet.
Det handikappolitiska programmet finns även som
- Kassettband- Punktskrift- Svart skrift- Lätt läst- Teckenspråk HSO - Handikappföreningarnas
DHR - De Handikappades
Samarbetsorgan i Sundsvall
Riksförbund
Medelpads Dövas Förening
SRF Sundsvall -
Synskadades Riksförbund
060 - 19 10 00
Vid frågor rörande Handikappolitiska programmet kontakta

Source: http://www.raddning.info/download/18.627988f410febca17f6800081272/handikappprogram.pdf